Valfritt

Ja, då var valet avklarat. Som det ser ut kommer ingen att ha majoritet i riksdagen. Det blir lika oklart som vanligt, alla är maktkåta och Stefan Löfvén, som många vill peta bort, tänker inte alls ge upp sin position,och ingen vill kännas vid eller låtsas om att det finns ett obskyrt parti med 17,6 % av rösterna som inte tänker sitta stilla i båten. Nu är ju inte alla röster räknade ännu. Utlandssvenskarnas röster återstår men det lär väl inte göra någon skillnad. Och av de som valt att lämna landet och får röstkort, är det bara 30 % som använder det. Men vid valet 1979 var deras insats avgörande, då det bara skiljde 8000 röster mellan blocken. De rösterna gjorde att vi fick ett regeringsskifte. Själv vill jag inte ha något sådant, men önskar innerligt att vi fick lite mer av dynamik i den svenska politiken. Den enda som visade lite prov på detta efter valet var väl Ebba Busch Thor som närmast verkade speedad när det visade sig att partiet masat sig 2% över riksdagsspärren. Helt utan mandat blev nya Medborgerlig samling, med Katerina Janouch och Alexander Bard som frontfigurer, liksom Nordiska motståndsrörelsen, vilket väl var både väntat och önskat. Nu är det bara att vänta på den nya regeringen och budgeten, hur den nu kommer att se ut. Ja inte budgeten, utan regeringen. Får väl hoppas att de tänkt färdigt till deadline den 15 november.

Här smyger sig hösten på, med temperaturer runt 10 grader och med regn och snålblåst. Har en känsla av att det blir en lååång vinter. Lite bilder

Varför är de oätliga svamparna vackrast?

Ett svampstilleben som nästan ser arrangerat ut

Rena explosionen efter regnen.

Anddammen

Meditationsställe

Min senblommande underblomma

Annonser
Publicerat i Om samhället, Tyckerier | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Om ålder

Läser ett glatt utrop i en veckotidning. Dagens 70 är det nya 50! Det gäller år alltså, Göteborgs universitet har bedrivit forskning om pensionärer ur olika generationer, och dagens 70-åringar  har en hälsa som motsvarar 50-åringars under 1970-talet. De känner sig friskare tack vare bättre mediciner, äter bättre och motionerar mer. Jo, det kan man väl tänka sig. Men det är ju de där  mer subtila fenomenen som stör mer och mer ju äldre man blir. När tänker de forska om sånt? Och hitta ett botemedel, om det nu är tänkt att vi ska bli 150 år framöver? Jag tar ett litet exempel. Följde under gårdagen med ett av mina vuxna barnbarn till Ikea i Västerås för att inhandla diverse mindre möbler och husgeråd till hennes nyligen inköpta etta. Vi flängde runt där i varuhuset, hon visste ganska väl vad hon ville ha, och plockade längs en lista i mobilen, vi pausade för kaffe, fortsatte i diverse andra butiker, pausade för middag bland mängder med hungriga människor och deras stojande ungar, innan vi drog våra vagnar ner till garaget och lyfte in de tunga möbelpaketen och de välfyllda kassarna i bilen. Och det var precis då jag tänkte på det där glada åldersutropet. För när jag var 50 år bekom det mig inte särskilt mycket att göra en dagsutflykt till ett köpcentrum. Jag kunde åka iväg tidigt på morgonen, göra mina inköp, hasta hem igen och hinna ner till eftermiddagsskiftet på min arbetsplats.  Men nu satt jag där i bilen och svettades,  kände mig alldeles utpumpad och dallrig som en Jell-O pudding från 70-talet. Och det är inget fel vare sig på min kondition eller min mathållning. ”Felet” är att jag är nästan 20 år äldre. Så även orken. Vad kan forskningen göra åt detta? Nelson Rockefeller delade in livet i 3 perioder; ungdomen, medelåldern och ”så pigg du ser ut”. Jag sällar mig till det sistnämnda, trots att skenet ibland bedrar.

Sol, regn och åska om vartannat här och fantastiska regnbågar över himlavalvet. 11-12 grader, så sommaren får nog anses vara över. Lite bilder.

Det intensivt gröna har liksom grånat

Men än blommar ett och annat. Som den här.

Och den här.

För att inte tala om den här, som finns i mängder just nu.

Ett otäckt kryp ( men jag ska vänja mig via lite privat KBT)

Vattnet är lika grönt som omgivningen

Publicerat i Tyckerier, Uncategorized | Märkt , , , | 2 kommentarer

En liten utflykt

Ungefär 12 mil från oss i Norberg ligger Ockelbo, kanske mest känt som prins Daniels hemort. Men där ligger också Wij trädgårdar, en oas för alla oss naturälskare, med visningsträdgårdar, trädgårdshandel, och en ljuvlig rosenträdgård, anlagd som en cirkel i spiralform och ritad av Simon Irvine, Läckös slottsträdgårdsmästare.   Över 200 ros-sorter tar andan ur en under den snurrande promenaden.här finns också en pergola i trä och järn, skapad av smeden och konstnären Sven Olof Sundberg och Ockelbos egen Yngve Gunnarsson. Blir man hungrig går man till Trädgårdsköket som ståtar med både café och fin restaurang med varierat utbud av rätter, vegetariskt, fisk och kött, hemgjord glass och egenhändigt bakat bröd. Och fullständiga rättigheter förstås. (är man mindre bemedlad kan man ju alltid sova i bilen.) I Trädgårdshandeln finns möjlighet att inhandla perenner och rosor som passar vårt nordiska klimat, och även korgar, växtstöd, redskap, trädgårdsböcker m.m. Här bedrivs också högskoleutbildning för blivande trädgårdsmästare. Kanske i nästa liv…

Om vädret kan man säga att efter en dag med rena skyfallet, och översvämningar här och där, är vi tillbaka på ruta ett, det vill säga sol och alldeles förbannat varmt, men ändå lite klarare luft och endast 27 grader i köket. När en from förhoppning om att vi ska slippa fler storbränder. Lite bilder från Wij trädgårdar.

Litet krypin hos Wij trädgårdar

Plats för kontemplation

Rosor…

Rosor…

Rosor..

Känner inte igen denna flikiga skönhet

En makalös pelargon

Inte i min smak, men detta är Ockelbo stompers.

Publicerat i Tyckerier, Utflykter och resor | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Elden tycks vara lös-överallt

Idag klockan 09.30

Det har väl egentligen pratats nog om vädret, om hettan och bristen på vatten uppifrån. Men det går ju inte att komma ifrån det, det är påfrestande, och själv har jag turen att vara morgonmänniska, promenaderna är mycket tidiga och relativt svala, och Ica öppnar klockan 07.00 för eventuell proviantering. Det som känns oroande är väl alla bränder. I SVD kan man läsa att över 700 skogsbränder inträffat i Stockholmsområdet mellan 1:a maj och midsommar, och mest har det handlat om engångsgrillar. Och trots att det sedan en vecka tillbaka är förbjudet att elda på allmän plats, så har det varit mer än 60 larm om olovlig grillning, där de hungriga i en del fall vägrat att släcka elden trots att polis kommit till  platsen. Orkar knappt kommentera huvudinnehållet hos vissa människor, men nog verkar det aningen osorterat. Några bilder.

Sommarstugekväll

Endast fantasin sätter gränser för trädgården

En favorit som inte torkat bort

Vattnet drar som en magnet

Vissa klarar ju torkan

Helt underbar!

Dekorativa bär

Publicerat i Om samhället, Tyckerier, Uncategorized | Märkt , , , | 8 kommentarer

Drag i läsningen

Inte en droppe regn i sikte! Hallonen torkar bort, korna har inget att äta, och själv orkar jag knappt ta en simpel promenad under dagen. Först vid åttatiden på kvällen är det dräglig temperatur och man kan gå ner till sjön och njuta av sommaren. Men hemma kan man slå upp balkongdörren i gästrummet,  ställa upp  fönstret på vid gavel i köket och sätta sig i korsdraget och läsa en bra bok. Det pågår ett internationellt projekt- The Hogarth Shakespeare- där samtida författare tar sig för med att omdana varsitt verk av William Shakespeare. Jag läser just nu Margaret Atwoods bidrag som fått titeln Häxyngel och baserar sig, mycket fritt förstås, på Shakespeares Stormen. Häxyngel är verkligen en historia full av både liv, lust, värme och humor och handlar om den stackars teaterregissören Felix, som ska sätta upp just Stormen, men förråds av en rival, och under förödmjukande former får han sparken och drivs bort från teatern. Under många år ruvar han på hämnd, samtidigt som han till vansinnets gräns sörjer sin döda dotter Miranda. Men tillfället till revansch kommer. Han får möjlighet att sätta upp sin pjäs som ett projekt i ett fängelse,  med interner som skådespelare. Bäst är väl om man åtminstone känner till handlingen i Stormen, den här bokens tema vävs fint ihop med den ursprungliga pjäsens innehåll. Dock är Atwood betydligt roligare. Och förstås lättare att begripa. Lite bilder.

Årets ros på balkongen heter Acapella. Doftar ljuvligt.

Från svåger och svägerskas koloniträdgård i Bromma

Att något så simpelt som gräslök kan vara så vackert

En skön spegling

En liten tankeställare för oss språkpoliser

 

Publicerat i Om böcker, Tyckerier, Uncategorized | Märkt , , , | 2 kommentarer

Lite gnäll och lite fika

Ibland vaknar jag på fel sida. Känner någon sorts allmän grinighet redan när jag slår upp ögonen, och tänker att det här blir ingen bra dag. Företeelser som egentligen bara är bagateller, och som jag knappt reagerar för i vanliga fall, växer till en irritation som gör att jag smäller i skåpdörrar eller slamrar extra med porslinet. Nu senast, när jag knäppte på radion hade något program nått vägs ände, och skulle avannonseras. Och det var ingen hejd på alla som måste nämnas för att vara med på ett hörn, det skulle fram vem som suttit i slussen, vem som varit tekniker, ansvarig för produktionen, sändningskoordinator och jag vet inte vad. Hur många lyssnare har något intresse i detta? Det stjäl ju bara tid från programmet. Medan en stackars stressad väderpresentatör, trots ett beundransvärt prat-tempo,  blir  avsnoppad och bortkopplad, innan hen ens hunnit till vindriktningen vid Bjuröklubb. Känns genast bättre nu när jag har fått gnälla av mig.

Tänkte göra lite reklam för Nya Elsa Andersons Konditori här i Norberg. Om ni skulle ha vägarna förbi och hamna här mitt emellan Fagersta och Avesta. Det gamla anrika kondiset, som slog upp portarna den 7 maj 1916, och 1998 fick Gastronomiska akademins pris ur Jan-Öjvind Swahns hand,  brändes ju ner till grunden i en anlagd mordbrand den 21 augusti 2015, och själv trodde jag nog att dess saga var all. Men nu ståtar det nya fräscha huset  här, i mångt och mycket likt den gamla byggnaden, både vad gäller inredning och serveringssortiment. Fast lite ljusare, lite modernare, men med gamla möbler och föremål, som till stor del skänkts av allmänheten och föreningen Elsas vänner. Och den goda tangotårtan och mandelringarna bakas förstås precis som förut. Men visst finns skräcken där i bakhuvudet. Rädslan för att någon tänder på igen. Ingen har ju fällts för branden och fallet är så vitt jag vet nerlagt, vilket känns konstigt, då 2 personer befann sig sovande på övervåningen när branden började. Det kunde ju ha gått ännu värre. Lite bilder.

Nya Elsas

Entrén

Del av bakverken

Från blå rummet

Elsa-rummet

Myshörna

Ett fika-sällskap

Verandan

 

Publicerat i Tyckerier, Uncategorized | Märkt , , , | 2 kommentarer

Spel och blomster

Praktiskt taget varenda program vi ser på tv, som inte ligger under SVT 1 eller 2, är förstås sponsrade av olika företag. Eller rättare sagt av ganska lika företag, nämligen Unibet, Bet 65, Betsson, Vera & John, Storspelare, Mr Green, Maria Casino, Casinostugan, Bet 365 etc…etc.. Idel casino- poker – och vadslagningsbolag. Och de ovan är bara ett axplock av vad som finns att tillgå. Man undrar ju lite stillsamt hur alla kan löna sig,  bära sig, som Martin Ljung en gång uttryckte det i fråga om det militära. Spelar de flesta människor måttligt på något av alla dessa bolag, eller är det ett mindre antal som spelar bort både hus och hem? Pengar tycks de dra in i alla fall, alla dessa företag, annars skulle de väl inte överleva. Och det tycks finnas plats för hur många aktörer som helst.

Trodde väl inte att jag skulle bli urless på sol och värme, men detta är på tok för mycket! Växtligheten har formligen exploderat, 27 grader varmt och stekande sol vareviga dag, och fåglarna kvittrar som galningar om morgnarna när man försöker sova. Ett kungarike för en regnskvätt innan alla gräsmattor torkar bort! Lite bilder.

Bedövande vackra

Vid kvarnen i Norberg

Norbergs kyrka

Känner inte igen busken, men praktfull just nu med sina mörka blad och gula blommor

Publicerat i Tyckerier, Uncategorized | Märkt , , , | 6 kommentarer