En liten händelse

Efter att ha lyssnat på en intervju med vår statsminister under morgonen, där han bland annat ger en hint om att han helst ville slippa alla tiggare på gatorna, kom jag att tänka på en tragikomisk situation utanför lilla Norbergs Konsumbutik. Utanför står, vid tillfället och som vanligt, en av de manliga tiggarna med sin mugg och sin smutsiga filt. Den medelålders kvinnan, som går framför mig ut ur butiken, stannar upp framför honom och tar till orda. Arbeta! säger hon överdrivet artikulerat. Och gör så en kort paus, kanske i väntan på någon form av reaktion, och mannen slår ut med båda händerna och ser beklagande ut. A-R-B-E-T-A, säger hon igen, nu med betoning på varje bokstav, och börjar utföra någon sorts fiktivt kroppsarbete med händerna, en grävande rörelse, som med en spade, och konsumkassen slänger hit och dit på hennes arm. -Man måste ARBETA, annars får man ingenting att ÄTA, säger hon och gapar, och för handen till munnen, metodiskt, gång på gång , innan hon med bestämda steg går iväg till sin bil, och den tiggande mannen gapar också, troligen av någon helt  annan anledning, och jag slinker iväg runt hörnet och skäms fast jag inte har med saken att göra. Eller har jag det?

Fuktiga och dimmiga morgnar här och någon minusgrad på nätterna. Som det ska vara så här i april. Man ska ju luras idag, men jag tror att jag hoppar över det, har fortfarande inte smält att jag gick på det där med nylonstrumpan och färgteve. 🙂 Grått väder och gråa bilder.

Tidig morgon

Snöblandat

Lätt regn

Någons mindre luxuösa tröst

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Om samhället, Tyckerier och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till En liten händelse

  1. Elisabet skriver:

    Ja, det är inte alldeles enkelt det där med tiggare. Utanför affären där jag arbetar, där sitter vanligtvis samme man – vi känner honom nu till namnet och vet att han har två barn på hemmaplan och hans fru sitter utanför någon annan butik i stan – . Till honom ger jag ibland lite pengar, eller bjuder honom på lunch från affären – något han inte är så värst intresserad av -, det är ju pengar han vill ha. Alltid vänlig och trevlig är han. Absolut inte påträngande.
    Nu har den mannen varit hemma hos sina barn och i hans ställe har kommit en gladlynt man som är betydligt yngre och han pekar resolut på byttan med småpengar .., ropar ”Skål” och blossar på sin cigarett. Han ser så himla lycklig ut. Jag undrar hur mycket pengar han får?
    En tredje man brukar avlösa någon av de övriga. Han sitter mest och sover; lutar huvudet mot en stenpelare och tycks sova gott. Framför honom står en liten pappersask där han vill att vi ska lägga våra pengar.
    Ofta tar kunderna ut en tjuga extra och jag förmodar att det är till tiggaren – den förste – han som varit där längst. Somliga är upprörda och tycker att affären borde släppa in tiggarna och låta dem sitta inomhus och samla in pengar. Jag har föreslagit någon (upprörd kund) att själv bjuda hem dem .., alternativt låna ut ett rum.

    Utskälld har även jag blivit av en Fin Dam som tyckte att jag borde skämmas som ger pengar till den förste. Nu tror jag inte på tiggeriet som sådant och tycker egentligen att det är helt galet, men jag klarar liksom inte av att låta bli .., särskilt inte när jag bär ut en tjugo kilos säck med fågelfrö, eller har köpt många burkar med kattmat.

    Det är svårt det där.
    Och förlåt att kommentaren blev hysteriskt lång.

    • norbergianblue skriver:

      Tycker nog också att det är åt fanders med tiggeriet och att de här människorna borde tas om hand, rent socialt, i sina hemländer.Sedan är det ju ett och annat man funderar över när det gäller enstaka människor bland tiggarna. Vi har en kvinna här som ibland sitter utanför någon av butikerna här i Norberg, men lika ofta utanför något av de större varuhusen i närliggande städer, som Avesta eller Fagersta, och man funderar ju var hon egentligen bor. Och vem som forslar omkring henne.

  2. Bert Bodin skriver:

    Som Elisabet skriver så är det svårt. Men jag tror inte att man kommer någon vart genom att argumentera aggressivt med tiggarna.

    En sak som jag tänkt göra, men ej kommit till skott med, är att skriva ett brev till Rumänska ambassaden och be dem berätta vad de gör, för att läget ska förändras för befolkningen i deras eget land. Har de någon förståelse för dessa tiggare, eller struntar de bara i dem? Det skulle jag vilja ha svar på. (Och i detta sammanhang skulle även fridsamme jag, vara lite aggressiv i tonen.)

  3. norbergianblue skriver:

    Jag vet inte om du brukar ge någon slant, men jag gör det någon enstaka gång, mest för att freda mitt dåliga samvete. Och trots att chefen för hjälporganisationen ”Liv och Ljus”, Florin Ivanovici, säger att man absolut inte ska ge pengar. Det förvandlar tiggeriet till ett yrke,deras barn där hemma lämnas vind för våg, och går inte till skolan när föräldrarna är borta och så blir allt till en ond spiral utan ände. Jag skulle också vilja veta vad som görs i hemlandet för att förbättra för de här arma människorna. Förmodligen ingenting.

  4. Märkligt fenomen. I början tycktes många tycka att tiggeriet var helt i sin ordning, kanske nu också, förmodligen. Något vi svenskar tyckt illa om i långa tider. Bettleri undanbedes, som det stod på dörrarna i min barndom. Fattigdom är inget kul. Vet inte vad som ska göras. Förbjudas? Kanske.

  5. norbergianblue skriver:

    Javisst ja, det kommer jag ihåg; bettleri och utbjudande av varor förbjudet. Det gick ju omkring musikanter också av skilda slag, som sjöng och spelade fiol eller gitarr via enkla ackord. Man lindade in någon liten slant i tidningspapper och kastade ut genom fönstret. Måste ha känts förödmjukande. Antar jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s