Om mat och vinter

Ibland blir jag otroligt trött på alla program i tv som handlar om mat. Om hälsokost, om proteiner och kolhydrater,och alla dessa tävlingar med proffskockar och amatörer, som ska gå i en rasande fart, till vilken nytta vet endast gudarna. Det börjar stå mig upp i halsen, bokstavligt talat. Jag längtar intensivt efter sammetsvälling och en limpmacka med ost, nyttigt eller ej. Under skogsvandringen igår i mitt fortfarande helgröna rike, stötte jag på en eldstad av enklaste slag och en ännu simplare koja,möjligen med lite väl häftig luftväxling. Och kände ett styng av saknad efter något annat, något som definitivt har gått förlorat. Och är samtidigt väl medveten om att karusellen måste snurra vidare, konsumtionen måste öka, och det är troligen nödvändigt, för den skull, att så många som möjligt byter kök vart tredje år. Vad man kan fundera över, är ju om det finns något tak för tillväxten som de flesta tycks betrakta som närmast helig. Kan den verkligen öka år efter år utan slut? Och vad händer när, och om, vi liksom slår huvudet i det där taket?

Kolbullar,någon?

Kolbullar,någon?

I "min" skog den 5 januari

I ”min” skog den 5 januari

Lite dragigt,kanske

Lite dragigt,kanske

Morgon

Morgon

Is,åtminstone.

Is,åtminstone.

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Natur, Om mat och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Om mat och vinter

  1. Elisabet skriver:

    Instämmer i allt! Jag kräks snart åt alla matprogram och att det i nyhetsmorgon måste lagas mat .., det tar ju aldrig slut! Och är det inte mat, så är det träning.

  2. norbergianblue skriver:

    Ja,det har blivit lite för mycket, det tycker jag, trots att jag både gillar mat och att röra på mig. Underligast är det ju med matlagning i radion, där reportern, under trevligt småprat, närmar sig en fräsande stekpanna med micken, Bisarrt, faktiskt. 🙂

  3. Jamen huvudet i taket slår vi ju med jämna eller ojämna mellanrum. Det är liksom ett kännetecken för kapitalismens framfart. Men något bättre system känner vi icke. Trots att Sven Wollter sitter i TV och breder ut sig. Om Stalin bland annat. Och då är frågan om man ska gynna COOP eller ICA av underordnad betydelse.
    Ha det bra i det västmanländska köldhålet!

    • norbergianblue skriver:

      Ha,ha, ja du gör då ingen större hemlighet av din politiska hemvist,och det gör ju inte Sven Wollter heller. Att vi inte känner något bättre system innebär ju inte att det inte kan uppfinnas.Men det är ju det där med att tänka utanför boxen. Ohyggligt svårt, framför allt om man inte begränsar sig till de ekonomiska sammanhangen, utan till hela den västerländska kulturen. Har förresten inte sett Sven Wollter orera om Stalin på TV, och antar att jag inte förlorar så mycket på det Ha det gott så länge. 🙂

  4. Myrhammar skriver:

    Håller med. Att sitta med en limpmacka och en kopp choklad ute i skogen, det är livet. 🙂 Och det finaste och bästa köket är kolbullar över en eld i skogen. Ha det gott!

    //Annika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s