Med kameran i fickan

Jag kan utan att underskatta mig  själv på något sätt, säga att jag tar 2 typer av foton ; mediokra bilder och usla dylika. Vad jag menar med mediokra är att de duger åt mig ,och som illustrationer till bloggen. Och en och annan har gjort en förfrågan i min e-post om att få ”låna” en bild, trots att jag inte någonstans på bloggen, har bett om att få ha dem ifred. Kanske är de ännu sämre fotografer än jag, vad vet man. Jag skulle behöva gå en kurs, kruxet är bara att den tekniska biten som man måste sätta sig in i, inte intresserar mig ett dugg. Felet med mitt fotande är att jag inbillar mig kunna förmedla den känsla jag har, just vid fototillfället. Exempelvis om jag traskar iväg rakt ut i havet, där det är riktigt långgrunt, och solen lyser från en azurblå himmel, och måsarna skriker ovanför huvudet, då är jag så lycklig att jag har lust att skrika rakt ut. Och så tar jag en bild. Där halva är hav och halva är himmel. Och jag inser ju efteråt att den inte säger någonting. För att illustrera vad jag menar lägger jag ut några platta saker här och nu. Plus den enda bild jag vågade ta i brandområdet utanför Norberg. Den blev inte heller bra, mycket beroende på att man egentligen inte fick stanna efter vägen och absolut inte gå in i skogen. Men känslan av lätt illamående och ångest som följer vid åsynen av de svartbruna träden, och den där otäcka lukten går ju ändå inte att förmedla med en bild.

Som sagt,himmel och hav.

Som sagt, himmel och hav.

Familjen badar, det ser man ju tydligt. Och sjön lutar

Familjen badar, det ser man ju tydligt. Och sjön lutar

Jo, det var gott om snäckskal

Jo, det var gott om snäckskal

Från branden

Från branden

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Tyckerier och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Med kameran i fickan

  1. Inte då. Klart att du vet att dina bilder är fina. Jag gillar den enkla lite socialrealistiska tonen på din blogg. Det är vilsamt och okonstlat och fint. Vad gäller tekniken är det bara några få tekniska finesser som kan vara bra att ha koll på. Skärpedjup (bländare) v/s slutartid och vitbalans kommer man superlångt på. Så ta bara en liten teknisk kaka i taget och be någon som är så pass duktig så att han/hon kan vara pedagogisk och stegvis visa dig ett och annat tips. Naturmotiv är alltid härligt och då klarar man sig ofta utan att behöva mickla med vitbalansen. Däremot är det en bra miljö för att träna på samspelet mellan skärpedjup och tid.

  2. norbergianblue skriver:

    Skärpedjup och vitbalans, herregud, jag vet inte ens vad det är? Jag tänkte närmast på bilder som säger något utöver själva motivet. Foton som man kan stå och betrakta länge, och få en klump i halsen av, men man vet inte varför, bilder som inte är ”platta”. Men vem som helst kan ju gå fram till en vacker blomma och ta en kanonbild med en Iphone, en blomma är ju vacker i sig. Jag har förresten en bild som jag är nöjd med, av en liten grupp linnéor, där jag legat på marken och fotat underifrån och solen bryter igenom kronbladen så att blommorna ser precis så sköra och krispiga ut som de faktiskt är. Men det är många år sedan, ett annat liv med en gammal systemkamera som hette Ricoh. 🙂

  3. Bert Bodin skriver:

    Jag lånade din bild av havet och gjorde om den lite. (Din liberala bildpolicy gjorde att jag vågade, utan att fråga om lov) ;-). Det blir ofta lite mer spännande om man inte lägger horisonten mitt i bild, utan låter t.ex. två tredjedelar vara himmel, eller hav.
    Tyvärr kan jag ju inte lägga ut den här. Men jag kan mejla den om du vill.

    • norbergianblue skriver:

      Ja, mejla över den till mig. Tror att jag har mejladressen någonstans på bloggen, men skriver ner den här i alla fall : astelle13@hotmail.com
      Det där med att inte ha horisonten mitt i bilden har jag nog läst om, men man blir så ivrig när man kommer till havet, att hjärnan lägger av och hjärtat tar över.

  4. Gabrielle skriver:

    Nähä då! Du tar inte alls mediokra eller usla bilder.
    Bilden på skogen i det här inlägget fastnar jag särskilt för. Intressant perspektiv och det har blivit en suggestiv bild.

  5. norbergianblue skriver:

    Ja, du är snäll du, Gabrielle, det har jag redan förstått. Om det fanns fler som du i världen skulle den inte se ut som den gör. 🙂

  6. Du är som jag, man tar de bilder man kan. Ibland blir det inte så tokigt ändå. Jag gillar snäckorna.

  7. norbergianblue skriver:

    Jo, jag får väl finna mig i att jag aldrig blir någon Christer Strömholm. Eller den yngre mästerlige Magnus Lindbom, vars landskapsbilder man knappt kan se sig mätt på, och som anser att en bra bild handlar om komposition och känsla. Vilket borde innebära att man någon enstaka gång träffar helt rätt. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s