På fel sida

Annorlunda blir dagen ,när man vaknat på fel sida. Tungt att stiga upp, meningslöst att leva och därför meningslöst att ta sig för med något. Till vilken nytta utför man allehanda göromål. För vem? Jag slänger på mig jackan och tar med kameran ut och inser förstås att det inte heller har någon som helst betydelse. Ingenting förändras i grunden av om jag sitter still på en stol i köket hela dagen, eller om jag stövlar omkring och lagrar bilder i en Iphone. I ett dylikt sinnestillstånd blir bilderna som de blir. Lika meningslösa som allt annat.

Så vackra höstlöv! Och...?

Så vackra höstlöv! Och…?

Inte ens svamparna ser ut som de ska..

Inte ens svamparna ser ut som de ska..

Vi lever i ett land där blommor för dekoration måste låsas in

Vi lever i ett land där blommor för dekoration måste låsas in

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Bagateller och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till På fel sida

  1. Gabrielle RW skriver:

    Nämen oj då! Hej och hå, norbergianblue! Hoppas det känns bättre i dag.
    Men visst, så där är det ibland. För egen del tycker jag ändå det brukar funka rätt bra att gå ut och röra på mig ordentligt, liksom köra igenom kroppen. Jag gör det om jag känner mig nere och det brukar påverka humör och sinnesstämning åt det mer positiva hållet. Det är det där med att kropp och själ hör ihop förstås. Och meningslöshet…ja, man får ju hitta på sin egen mening!

  2. norbergianblue skriver:

    Har gjort precis så, varit ute och traskat, och faktum är att det hjälper en del. Med lite blodgenomströmning i hjärnkontoret tycker man plötsligt något mindre synd om sig själv. Tack för din kommentar. 🙂

  3. skrivsanna skriver:

    Åh, jag missade detta inlägget! Ja fy för böveln när man vaknar på fel sida och har så lite sömn i kroppen att det känns som att man går omkring i ett grått moln hela dagen. Man (in)ser att allt är fint och tycker att man borde uppskatta det, men man kan inte. Kommer den där cynikern med galghumor fram har man trots allt lite flax, tycker att han är en schysst räddare som ibland kan locka fram ett skönt garv. Jag skrattade högt åt din gallerhumor, blommor bakom lås och bom och alla fina höstlöv och smetiga svampar. Så tack för dagens dos.
    Jag brukar sätta en parentes om de där skitdagarna, kalla dem vid namn -skitdagar- sänka förväntningarna på vad jag tror mig kunna göra av tröttiden och inte tänka på vad jag borde uppskatta. Det enda man kan ta sikte på är att smygplanera en bättre start dagen därpå. Och köra en omstart. Ungefär så.

  4. norbergianblue skriver:

    Då är jag född med tur, för galghumorn finns alltid där, ibland på alldeles fel ställen. Men det blir ju alltid, som du själv påpekar, en ny dag. Ett oskrivet blad att fylla med något roligare och mindre navelskådande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s