Sommartankar

Känns lite,  lite kymigt nu när sommarens mitt är passerad. En känsla av att man måste skynda sig för att hinna med det man vill göra innan det är för sent, blir för kallt eller för mörkt. Ännu en stugvecka är till ända för oss, och det som blir ett bestående minne är  denna eviga vind som blåst dukarna av bordet och fått de vekaste trädstammarna att böja sig mot jorden. En enda dag, under gårdagen, var det ganska lugnt och en möjlighet till ett dopp i sjön och någon timme i solstolen. Fördelen är förstås att det blir relativt myggfritt. Mot kvällssidan får man en närmast apokalyptisk känsla när de luftförorenade molnen färgar hela sjön rosa. Men det kanske bara är en myt, en vandringsskröna.

Har som jag tidigare berört en viss avog känsla gentemot insekter. Fotade en sällsam och sällsynt obehaglig varelse på stugdörren. Har aldrig sett något liknande tidigare, men är samtidigt lite nyfiken. Vad kan detta skräckexemplar ha för uppgift i naturen? Och varför så långt… ja…vad  det nu är?juli 2013 2 044juli 2013 2 025 3

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Natur och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Sommartankar

  1. Bert Bodin skriver:

    Jag, som börjar min semester just nu, har ingen som helst sommarkänsla. Vet inte vad det beror på, men efter maj månads värmebölja har vädret varit minst sagt uselt. Kanske är det det som gör det. Inte har vi varit ute med kajakerna heller eftersom havet vredgats med vita skumtoppar mest hela tiden.

    Krypet är med största sannolikhet en dagslända, eller puppskalet av en. Var den rörlig eller satt den bara stilla? Själva sländan har nog krupit ur och utvecklat sina vingar och har bara lämnat ”fodralet” efter sig.

    • norbergianblue skriver:

      Så det är alltså inte bara här neråt det blåser nära nog för jämnan. Som vanligt får vi väl i höst läsa om intensiva solaktiviteter eller något annat ogripbart som orsak till de starka vindarna. Vad gäller krypet så satt den alldeles stilla, faktiskt i flera timmar, så kanske det bara var ett ”fodral”. Tänk om en annan kunde stiga ur sitt skamfilade fodral och komma ut som en fräsch nyponros? 😉

  2. skrivsanna skriver:

    Ja, eller krypa in i ett skal och ge sig ut på en promanad i en ny rustning. Många ärenden man kunde uträtta ”under cover”. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s