Bokmässan i Göteborg

Så är bokmässan över för den här gången,min tjugotredje tror jag,ett par dagars trampande och knuffande hit och dit,för att lyssna på författare i olika montrar och köpa böcker till hyggliga priser.På fredagen gick jag mest bara omkring,fikade,sög in atmosfären,skrev upp vilka monteraktiviteter jag skulle försöka ta till mig under lördagen,som alltid är den stora dagen,åtminstone för mig.Jag köade upp redan vid niotiden för att kunna fylla dagen med så mycket som möjligt.Den som stannar längst i minnet blir nog Ingrid Betancourt,den colombianske politikern som berättade om sina ohyggliga år som kidnappad fånge hos Farc-gerillan.I mer än 6 år satt hon där med ett flertal andra fångar innan hon befriades av colombianska säkerhetsstyrkor.Hennes bok ”Även tystnaden har ett slut”blir en av läsupplevelserna under hösten.Även Jonas Gardell ligger kvar i bakhuvudet som en retning man inte blir av med,hans bok ”Torka inga tårar utan handskar”,som handlar om några av hans vänner som får aids under 80-talet när ingen bromsmedicin ännu fanns att tillgå,läste jag redan före bokmässan,och då var inte tårarna långt borta.Och flera av de som lyssnade på honom i GP:s monter var uppenbart rörda.

Man missar naturligtvis en hel del,jag hann inte till Lars Gustavssons monterprogram,det stod helt enkelt för  mycket folk i vägen,men jag passerade en tunnhårig man med humoristisk uppsyn och runda brillor,som satt vid ett enkelt skrivbord och signerade böcker.Don Rosa förstås,Disney-tecknaren som sadlade om till chilifruktsodlare, om jag inte fattat fel.Och Björn Ranelid skymtade jag som hastigast,han som tror att ordet är starkare än alla vapen.Det är en vacker tanke.Och sedan de mer lättsamma,Martina Haag och Katerina Janouch i vackra klänningar och rosaskimrande bokomslag.Inget som direkt intresserar mig,jag är väl helt enkelt för gammal,både för klänningarna och skimret.Bökade mig upp till Internationella torget, där Martin Schibbye och Johan Persson just hade börjat,men det var så tjockt med folk att jag ingenting hörde och ännu mindre såg.Köade till en kopp kaffe och en bulle för 50 spänn,och drack stående.På väg mot rulltrappan ner fick jag  äntligen syn på Jan Guillou,som just kom ut från ett seminarium,och kunde få min bok ”Dandy”,hans andra i den nya triologin,signerad.Har de flesta av hans böcker både de fiktiva och de mer faktabaserade.Även hans debut,dokumentär-romanen ”Om kriget kommer” från 1971.Jag var ohyggligt trött när jag tog rulltrappan ner och banade mig fram genom trängseln.Tänkte fortfarande på Ingrid Betancourt,en liten episod hon berättade om.Hennes man hade träffat en annan under hennes långa bortavaro,detta visste hon om,men han befann sig ändå på flygplatsen när hon landade i Bogota.Han stod bakom hennes mamma och när hon kramat om sin mor och kom fram till sin man hade han bara en fråga att ställa;Can i stay living in your apartment?

Annonser

Om norbergianblue

arbetsfri,sambo,två vuxna barn+två bonus, fem + två barnbarn, gillar musik,allt mellan Mozart och Rammstein, (undantaget dansbandsmusik) litteratur, teater och att diskutera samhällsfrågor.Plus en och annan konstutställning.
Det här inlägget postades i Om böcker. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s